Nedräkningen har börjat
Första dagen på gymnasiets sista termin avverkades idag. I och med det påbörjades även nedräkning till diverse roligheter som vi har framför oss. Och, eftersom lillalisus är så aktiv nu för tiden kom vi överens om att bloggen tills vidare ska användas som nedräkningsportal. Himla smart!
Det känns galet att det är så här nära. Men det känns också bra, jäkligt bra. Nu kör vi!
Buse
Du är bäst min fina ♥
/Mattie
Det som är så nära - men känns så långt borta
Förra veckan impulsbokade jag, Matilda och Frida en tvårumslägenhet för studentresa till Alanya, på lunchrasten. Bara sådär! Några klick och sen var det klart. Tror aldrig jag gjort något så spontant i hela mitt liv. Ända sedan väldigt länge har jag varit fast besluten om att inte på
några villkor spendera den sista veckan av min skoltid i Turkiet. Men, på grund av grupptryck, eventuell Greklandskonkurs och.. ja, så blev det så ändå. Och hur lite jag än vill erkänna det så känns det bra, väldigt bra.
Snart är även mössan påväg hem till mig. Den vita mössan med fina bokstäver på - det känns overkligt. Att studenten var inom räckhåll visste jag, men att den var
såhär nära hade trodde jag inte. De stora snackisarna i skolan nowadays är balklänningar, viktiga betyg och livet efter den stora dagen. Jag känner mig inte redo att inse att vi snart är där, men jag antar att det dags. Det här är ju den bästa tiden i mitt liv, sägs det.. Jag är säker på att det stämmer och att även jag kommer kunna säga intyga det.
Det är nu det gäller!

Spread your broken wings and learn to fly

Foto: Stina Sindsjö ♥
Det var en bra sommar
Nu kan vi dansa tillsammans
Min fina fyllde 18 år för en vecka sedan. Födelsedagen firades med god mat följt av en drink på Hörnan. Efter tre galna helger behövde vi en vilohelg. Men nu är vilan över. Ikväll ska vi fira med dunder och brak, pompa och ståt. Grattis igen min kära, den här gången på bloggen. Du er en bra hest. ♥
I'm back, for now..
Vem är Sockan vad är det för namn? Tja, jag vet iallafall att
Sockan Ryder som lämnade ett anonymt inlägg här för ett par veckor sedan vill ha uppdatering. Jag har skött bloggen uruselt och det skäms jag över. Ända sedan skolan drog igång har det gått i ett och rutinerna
sova - plugga - träna - sova är tillbaka som vardag. Jag antar att det är lika bra att acceptera att energi och fokus numera läggs på skolan och körkort och allt där till. Men snart, när körkortet är i min ägo och de glada tankarna om studenten är det enda som finns i huvudet - då kommer jag vara sugen på att blogga. Det är jag säker på.
Tills vidare tänkte jag försöka knåpa ihop såna där inlägg som egentligen inte är sådär jätteviktiga, men förhoppningsvis någorlunda roliga att läsa. Eller rättare sagt, inlägg som fungerar som lite utfyllnad. Då och då. När jag känner för det. Hur låter det?

Gästblogg
Vem e de vem e hon och vem fan e du?
Jo det här är en hemlig beundrare. Time for some pillow talk. Jag vill att lillalisus ska komma igång igen,
sprudla av energi och leverera alla de där underbara interninläggen som gör en så glad. Precis det vill jag!
Som veteran inom bloggvärlden vet jag att man tappar suget ibland. Och det är ok. Ett tag.
Men nu får det bli ändring på det. Ett inlägg då och då är väl inte för mycket begärt?
Kom igeeeen! Ryder kan knappt vänta... ♥
Hey mister lover, I need a dancer
To make me shake my booty
To make me break the floor
Dagen är kommen
Dagen jag väntat på i utminnes tider är här - nu har även jag
åldern inne för att köpa både folköl och snus! Lycklig tjej! ♥
Bättre sent än aldrig
Hur gärna jag än vill så är jag inge vidare på att ta itu med saker jag länge tänkt göra. En av sakerna på att göra-listan är att dela med mig av Tysklandsresan som gjordes i våras. Familjens privata paparazzi har dokumenterat vår resa in i minste detalj så här kommer ett urval av alla fina bilder hon tagit.
Det var en fin och minnesvärd bilsemester tillsammans med familjen, Wolfram och Anne-Marie, Angrybirds och en väldans massa wurst. Tyskland och framförallt Berlin var magiskt! Vilken storstad, I was impressed!
Well. Några värre bildtexter behövs väl knappast, eller? Nej, tänkte väl det.
Kloka ord om Facebook
Jag brukar varje morgon ta mig tiden att läsa Göteborgspostens tre delar. Det gör jag dels för att det står mycket intressant och dels för att det är ett bra sätt att hålla koll på vad som sker ute i världen. Och mest för att bostadsdelen är fantastisk samt för att det finns sudoko att lösa.
Någonting som fångade min uppmärksamhet lite extra idag var en krönika skriven av fjortonåriga Maria Zetterberg som skriver för Graffiti. Första tanken var att återberätta vad hon skrivit för att sedan komplettera med mina egna åsiker, men vid närmare eftertanke känns det som att ni lika gärna kan få läsa orginalkrönikan. Jag tycker att hon är en duktig skribent med tanke på hennes ålder och jag känner väl igen mig i hennes ord. Tänkvärda ord från den yngre generationen.

"Vuxna – sluta hänga på Facebook
Varför envisas vuxna med att hänga på Facebook när det bara får dem att må dåligt?
Jag är trött på alla vuxna som hänger på Facebook. Jag ställer mig frågan: varför har de egentligen Facebook? Jag tror att många vuxna använder Facebook som ett sätt att hålla kontakten med gamla klasskompisar, arbetskamrater, avlägsna släktingar och bekanta, och det anser jag vara ett gott skäl.
I dagens samhälle värderas tid som pengar, tid är värdefullt. Många föräldrar har det jobbigt, man ska få ihop vardagspusslet; leva hälsosamt, vara sportig, ta hand om sina barn samt ha ett socialt liv. Det sistnämnda är ofta svårt att hinna med, därför blir Facebook räddningen. Problemet är att Facebook är som kaffe. De flesta, inte alla, blir beroende och man vill ha mer. Den värdefulla tiden läggs alltså framför en datorskärm. Man har även hört fall där folk sitter på jobbet, och använder lunchen till att kolla Facebook.
En andra fråga jag ställer mig är: vad gör vuxna på Facebook? Vi tonåringar lägger mest upp bilder, vi är fortfarande osäkra på oss själva och söker ofta bekräftelse. Många vuxna skriver i stället om sina liv, hur underbara och perfekta liv de har, till exempel ”Har nyss varit ute och sprungit två mil, nu ligger köttet på grillen. Semestern börjar imorgon, livet är underbart”. Det är som ett spel där den som visar upp det härligaste och mest positiva livet för bekantskapskretsen vinner.
En undersökning som gjorts av forskare i USA visar att vi blir olyckliga av Facebook. Studien pekar på att vi överskattar andras lycka och tillfredsställelsen med vårt eget liv blir mindre. Många känner sig dessutom ensamma i svåra situationer. Man vågar inte längre gå till sina vänner, då man inte vill visa upp en spricka i fasaden.
När blev detta gigantiska sociala nätverk ett problem? Jag tror att det blev efter att alla vuxna började gå med. Jag är glad att ingen av mina föräldrar har gått med, och jag står fast vid att vuxna bör hålla sig borta från Facebook."
Med dessa ord ber jag er fundera och önskar sen allihop en trevlig sommardag. Nu sticker jag ut med båten! ♥

Tjejer kan allt
Tillsammans är vi bra. I onsdags gav vi oss ut i en båt, jag och mina två vapendragare. Efter en kort stund fick vi napp och paniken var ett faktum. Hur dödar vi den, vad dödar vi den med och vad gör vi när vi har dödat den?!?! Vi tog oss ur situationen på ett alldeles enastående sätt och kunde därefter stolt visa upp vad vi åstadkommit. Lite smör i pannan och han smakade ljuvligt, lille Abbe. Tjejer är verkligen bra på allt!
Snart är hon hemma igen ♥
På söndag påbörjar Elin och familjens amerikanska släkting Ann deras resa hem mot Sverige. I hela tolv dagar ska de vara här hemma hos oss för att bara vara, mysa och catcha upp. Jag hoppas att hon minns mig och att vi fortfarande kan kommunicera på svenska. Min beste storasyster. Jag har saknat henne så mycket och vill att det ska bli måndag nu nu NU! ♥
Redo att lämna boet
I reached for the sky
Into each life some rain falls
Then comes the snow
But after the snow
The flowers will grow.
When my life got stormy
You stayed for the ride
You stayed my side
You make the sun shine.

Spotify's fem spelningar
Anneli gav mig nyss svar på hur de ynka fem spelningarna man har på varje låt på Spotify försvinner så snabbt.
"Första gången lyssnar man bara,
andra gången lyssnar man med texten framför sig,
tredje sjunger man med i texten,
fjärde kör man på som bara den
och femte avrundar man med galen dans.¨
Sen är de slut."
Så rätt. Nu förstår jag varför mina 10 timmar är borta med vinden innan jag hinner blinka. Och vad skönt det känns att det är likadant för någon annan, att jag inte behöver vara en sopa ensam.
Basses bildserie
Rickard bakom kameran, Sebastian framför.
"Du skakar på huvudet - jag tar kort."
One month left
Idag inleder jag min sista månad som sjuttonåring. Snart är dagen vi alla väntat på kommen, det är knappt så jag tror att det är sant! Det artonde året har känts lika långt som de övriga sjutton tillsammans - men nu är väntan så gott som över och snart har även jag åldern inne.
I like this feeling ♥
Tössebäcken mansion
Walt Disney extended version
Fredagskvällen som skulle bli en vilokväll hemma slutade i filmkväll på bortaplan med tre mysiga vänner. På min och Kristins begäran sattes Lejonkungen på - och sen satt vi där och skrattade. Alla fyra, högt och ljudligt. Två 20 åriga killar, och så vi. Mufasa, Zazu och Rafiki var mycket roligare än jag mindes dem.
Men. När Simba under filmens gång bytte röst för ett tag och Zazu började sjunga en okänd låt sa vi "men, vad är det här? Det här kommer inte jag ihåg?! Nej.. Det är någonting som inte stämmer." Ni fattar. Vi hade gått rakt i fällan. Nya tidens disney är extended version.
Extended version. Jag trodde inte man fick göra så med gamla hederliga disneyfilmer. Men det fick man tydligen. Jag blev knäckt.
För att repa oss efter vad vi just sett slog vi på ytterligare en gammal goding. Pocahontas och John Smith var snyggare än någonsin och vi sjöng högt till Colours of the wind. Det blev en fredagskväll utöver det vanliga - för trots den sorgsna upptäckten så
går ingenting upp mot gamla disney. ♥


